Kaffets absoluta vagga och centrum är Etiopien och det har det varit sedan drygt 1000 år. Det var här man upptäckte den buske som har försett mänskligheten med det oemotståndliga kaffebäret. Etiopien har ständigt varit den plats dit kaffeproducenter världen över har åkt för att fördjupa sin kunskap om kaffebusken i sin ursprungliga terroir. För vad skulle jordens befolkning ha gjort om man inte hade stött på detta bär vars frö vi har lärt oss att rosta, mala och brygga den ädla drycken kaffe av?
Det är svårt att greppa vilken inverkan kaffe har haft på världshistorien. Från att ha haft en relativt sluten spridning i arabvärlden till dess att handeln över haven tog det till både Indonesien samt Syd- och Centralamerika.
Vi har under hela historien varit lockade av olika stimuli från växtvärlden, men inget har blivit en lika stor del av människors vardag världen över som koffeinet. Om det är någon av våra svenska kungar vi förknippar extra mycket med kaffe är det Karl XII. Det sägs att han under sin vistelse i Bender i början av 1700-talet fattade tycke för den turkiska kaffetraditionen. Den svenska kaffepannan som började användas i början av 1700-talet hade nog ett visst släktskap med den turkiska bryggaren ibrik.
Vårt omfamnande av kaffekulturen skedde dock inte helt utan dramatik. Hela åtta gånger försökte man förbjuda det svenska folket att dricka denna dryck som blev allt mer populär. Förbuden var av både politisk och skattemässig karaktär. Dessa prohibitioner fick människor att gå så långt att de vid vissa tillfällen gick ut i protesttåg.
Kaffekonsumtionen ökade mer och mer, men synen på kaffe var långt in på 1900-talet något naiv. Bilden fortsatte att präglas av att kaffe var något kraftigt och rejält som hade som huvudsyfte att pigga upp oss. Men under första delen av 70-talet började nya vindar blåsa.
Förhållandet till bonden började gå från något distanserat till ett mer öppet och nära samarbete.
Man började bli nyfiken på om man kunde förädla kaffebäret än mer och spegla dess mer nyanserade smakkaraktärer, att låta kaffe mer närma sig vinkulturen. Steget togs från en bulkorienterad kaffeindustri till en mer småskalig och hantverksmässig produktion. Detta ledde även till att en ny term började användas, nämligen specialkaffe.
I början av 2000-talet började man i Norden se tydliga strömningar av detta förhållningssätt. Kaffekulturen började nu utvecklas rejält. Från att förut enbart ha lagt fokus vid rostkaraktären började man nu se till kaffebärets genuina smakegenskaper och
